Kandekonsult - Förståelse föder lösningar
I inloppet till ett centralt frånlufsutsug mäter man upp 50 dB(A) i 250-hz bandet, vilket orsakar ljudproblem i lokalen.
Tre förslag läggs fram om att komplettera med olika ljuddämpare i den rektangulära kanalen som utsuget sitter i.
Förslag 1 är en LD med följande data i 250 hz bandet.
Dämpning = 10 dB(A) Egenljudalstring = 45 dB(A)
Förslag 2: Dämpning = 5 dB(A) Egenljudalstring = 35 dB(A)
Förslag 3: Dämpning = 15 dB(A) Egenljudalstring = 48 dB(A)
Så vilken av dessa ljuddämpare ger bäst resultat och varför?
Svarsredovisning nedan: (nedanför resultatet hittar du en enkel tabell för summering av ljud logaritmiskt)
Förslag 1 leder till följande resultat:
Eftersom vi har 50 dB(A) i kanalen innan ljuddämparen och dämpar 10 dB så får vi teoretiskt ned ljudet till 40 dB(A).
Men denna ljudnivå skall summeras logaritmiskt med egenljudalstringen i ljuddämparen som i detta fallet är 45 dB(A).
40 + 45 logaritmiskt blir ca: 46 dB(A) (Se tabell nedan)
Förslag 2 leder till följande resultat: Eftersom vi har 50 dB(A) i kanalen innan ljuddämparen och dämpar 5 dB så får vi teoretiskt ned ljudet till 45 dB(A). Men denna ljudnivå skall summeras logaritmiskt med egenljudalstringen i ljuddämparen som i detta fallet är 35 dB(A). 35 + 45 logaritmiskt blir ca: 45 dB(A) (Se tabell nedan)
Förslag 3 leder till följande resultat: Eftersom vi har 50 dB(A) i kanalen innan ljuddämparen och dämpar 15 dB så får vi teoretiskt ned ljudet till 35 dB(A). Men denna ljudnivå skall summeras logaritmiskt med egenljudalstringen i ljuddämparen som i detta fallet är 48 dB(A). 35 + 48 logaritmiskt blir ca: 48 dB(A) (Se tabell nedan)
Rätt svar är alltså: Förslag 2, dvs ljuddämparen med minst dämpning men även lägst egenljudalstring!