Tankenötter

Här publicerar vi emellanåt nya akustiska räkneexempel eller så kallade tankenötter!

Frågeställningarna publiceras också på LinkedIn, men svaren hittar ni som sagt här.

Tankenöt 2 (2025-10-14)

I ett rum med ljudkrav 30 dB(A) mäter man upp 32 dB(A).
Därefter stänger man av ventilationen och mäter upp 29 dB(A).

Utifrån dessa två mätresultat kan man enkelt beräkna hur mycket ventilationen i sig låter.

Behärskar du detta eller vill du ha lite hjälp på vägen?

Svarsredovisning nedan:

Eftersom två lika stora ljudkällor som summeras ökar ljudnivån med 3 dB(A) och vår ljudmätning utan ventilationen igång är 3 dB(A) lägre än ljudmätningen med ventilationen igång så kan vi dra slutsatsen att ventilationen också låter 29 dB(A) precis som bakgrundsljudet.
29 dB(A) (bakgrundsljudet) summerat logaritmiskt med 29 dB(A) (Ventilationsljudet)  blir ju 3 dB högre, dvs 32 dB(A) (Det uppmätta ljudet med ventilationen igång tillsammans med bakgrundsljudet)

(Det är ju inte alltid så enkelt att bägge ljuden är lika stora och då kan man använda Kandekonsults enkla tabell  (Se nedan) ,som vi använde i lösningen av första tankenöten nedan, men på ett lite omvänt sätt.
Ponera att vi mäter 35 dB(A) med ventilationen på och 33 dB(A) med ventilationen avstängd. 33dB(A) Logaritmiskt summerat med vårt sökta värde skall alltså bli 35 dB(A).
I tabellen nedanför Tankenöt 1 kan du leta upp vilken skillnad mellan värden som ger en ökning med 2 dB(A) och där har du då ditt svar. (Observera att på grund av avrundning till hela dB(A) i tabellen så ger såväl 2, 3 som 4 dB(A) i skillnad en ökning med 2 dB(A).
Med kandekonsults programvara får du mer exakt svar, vilket i det här fallet blir 2 dB(A) i skillnad och ventilationen låter alltså 31 dB(A) i detta fallet.
31 + 33 är alltså 35 dB(A).)

Rätt svar på frågeställningen från LinkedIn ovan där bakgrundsljudet var 29 dB(A) och ljudet med ventilationen igång var 32 dB(A) är alltså:
Ventilationen låter 29 dB(A).

Tankenöt 1 (2025-10-08)

I inloppet till ett centralt frånlufsutsug mäter man upp 50 dB(A) i 250-hz bandet, vilket orsakar ljudproblem i lokalen.
Tre förslag läggs fram om att komplettera med olika ljuddämpare i den rektangulära kanalen som utsuget sitter i.  
Förslag 1 är en LD med följande data i 250 hz bandet.
Dämpning = 10 dB(A) Egenljudalstring = 45 dB(A)  
Förslag 2: Dämpning = 5 dB(A) Egenljudalstring = 35 dB(A)  
Förslag 3: Dämpning = 15 dB(A) Egenljudalstring = 48 dB(A)  
Så vilken av dessa ljuddämpare ger bäst resultat och varför?

Svarsredovisning nedan: (nedanför resultatet hittar du en enkel tabell för summering av ljud logaritmiskt)
Förslag 1 leder till följande resultat:
Eftersom vi har 50 dB(A) i kanalen innan ljuddämparen och dämpar 10 dB så får vi teoretiskt ned ljudet till 40 dB(A).
Men denna ljudnivå skall summeras logaritmiskt med egenljudalstringen i ljuddämparen som i detta fallet är 45 dB(A).
40 + 45 logaritmiskt blir ca: 46 dB(A) (Se tabell nedan)

Förslag 2 leder till följande resultat: Eftersom vi har 50 dB(A) i kanalen innan ljuddämparen och dämpar 5 dB så får vi teoretiskt ned ljudet till 45 dB(A). Men denna ljudnivå skall summeras logaritmiskt med egenljudalstringen i ljuddämparen som i detta fallet är 35 dB(A). 35 + 45 logaritmiskt blir ca: 45 dB(A) (Se tabell nedan)

Förslag 3 leder till följande resultat: Eftersom vi har 50 dB(A) i kanalen innan ljuddämparen och dämpar 15 dB så får vi teoretiskt ned ljudet till 35 dB(A). Men denna ljudnivå skall summeras logaritmiskt med egenljudalstringen i ljuddämparen som i detta fallet är 48 dB(A). 35 + 48 logaritmiskt blir ca: 48 dB(A) (Se tabell nedan)